Stadsrum

Vid korsningen av Östra Skansgatan och Haga Östergata finns ingen busshållplats. Det finns ingen närbutik där jag kan gå in och köpa en kopp kaffe och ett busskort, och det finns ingen affär där jag kan köpa en present till mamma. Där finns inte ens en port eller tak eller liknande där jag kan söka skydd för regnet. Där finns i stort sett ingenting av nytta eller intresse för mig. Ändå stannar jag till just där. Jag lutar mig tätt intill ett av husens röda tegelväggar och tänder en cigarett, ser mig omkring. Gatorna, hjälpligt upplysta av den knappa gatubelysningen, är öde,. Det enda som hörs är ljudet från avlägsna bilmotorer och det milda trummandet av regnet mot gatornas kullerstenar. Jag drar ett sista bloss, fimpar och fortsätter gå.